I en folkdräkt är man alltid klädd, oavsett om det är till privat högtid, julen, midsommar eller bara en dag i november som
är gråmulen och som behöver piggas upp.
Så gå med i dräktbärarnas stora skara och känn de historiska vingslagen.
De skånska folkdräkterna brukar kallas för häradsdräkter
men idag talar vi inte längre om häradstypiska dräkter eftersom många härader har så lika dräkter att de individuella skillnaderna mellan plaggen är större än den geografiska skillnaden. Det finns inte heller enbart en dräkt i en färgkombination per dräktområde. Skåne har ett rikt bevarat material och vi kan se och har kvar dräkter i olika finhetsgrad och i olika färger inom samma dräktområde.
Och det är inte ens så att gränserna är skarpa utan vi kan se
att dräkterna ändras lite succesivt i övergång från ett dräktområde till ett annat. Dessutom ändras dräkterna lite med tiden, modet påverkar även den konservativa bondebefolkningen.
Dräkterna från nordvästra Skåne är de modernaste i Skåne. Området var nyhetsvänligt och hade många externa kontakter. Mycket i folkdräkten är inspirerat av modestilen biedermeier, som var högsta mode kring 1820-1840. De dräkter som idag används har på damsidan lös kjol och livstycke. Överdelar(blusar) är ofta i fin bomull med engelskt broderi. Kjolar finns i flera olika färger och livstycken i både ylle och brokad. Herrarna har korta västar i olika material och gärna långbyxor med hög midja.
I området finns idag två huvudtyper av dräkt för kvinnor, dels en livkjol som bygger på äldre traditioner från renässansen och som länge användes som bruddräkt, dels en modernare dräkt med lös kjol och livstycke. Den äldre livkjolen ingår i samma dräktområde som dräkter från västra Blekinge (Jämshög) och södra Småland (Värend).
Här dominerar den ålderdomliga livkjolen med mycket korta liv för kvinnorna i början av1800-talet. Mot mitten av 1800-talet inspirerades folkdräkten av krinolinmodet och livkjolen fick längre liv och mörkare färger.
Dräkten på Söderslätt, som omfattarhäraderna Oxie, Skytts och Vemmenhög, är påverkad av ett nyrokoko-mode med ett liv som är hårt sittande och en stor svällande kjol. Kjolens vidd hålls ut av en” pölsa”(en valk)som sitter fastsydd på livet. Kjolen är en midjekjol och finns i flera färger. Livstyckena är små och mycket urringade. Ett typiskt kännetecken är också de vida runda rynkade kragarna.
Herrarnas dräkt har en stark influens av militärens uniform med många knappar. Det finns få bevarade herrdräkter från Oxie då herrarnas dräkt följde det rådande modet då närheten till staden Malmö påverkade även omgivande lantbefolkning.
Här har vi Skånes mest ålderdomliga och konservativa folkdräkt. Dräkterna bär tydliga spår av renässansen mode (1500-1650). Kvinnornas livkjolar har korta liv som slutar straxt under bysten, de fina linneplaggen har trådbundna broderier i utskårs- och tränshålssöm med breda spetsar i skånskknyppling.
Herrarna har flera olika dräktvarianter att välja mellan där vissa är mycket ålderdomliga, t.ex. de vida knäbyxorna och ytterplagg som flasketröjor. Men även modernare snitt på skinnbyxor och västar finns. Finns ett stort bevarat material i privata hem och i museernas samlingar.
Mellanskåne är svårt att klassificera då de ligger i ”mitten” och dräkterna är starkt påverkade av omgivande dräktområden. Här måste man bestämma sig lite åt vilket håll av området man vill ska spegla sig i sin egen dräkt. Det förekommer alltså både lösa livstycken och kjolar av nordlig typ och livkjolar av samma slag som Torna ner till Österlen. Finns även de modernare livkjolarna med midjelånga liv i mörkare färger t.ex. en populär variant från Frosta i blå sammet i livet och mörkblå kjol. Originalet finns i Hörby museum.
Besök Gillet Skånska Dräkters hemsida www.skanskadrakter.se.
Det finns också ett utmärkt häfte från Folkdansringen Skåne-Blekinge att köpa.
Jag har tyger, mönster och en del dräkter för återbruk att sälja. Jag syr också nytt efter dina mått och jag ändrar din egen dräkt om den behöver ändras.
Välkommen om du vill prata eller handla. Jag pratar gärna och ofta om dräkter. Vill du boka en mindre föreläsning om ca 1-1,5 timme om de skånska folkdräkter till din förening så går det också bra. / Viktoria
Jag syr på ditt uppdrag och jag har sytt folkdräkter sedan jag var 18 år. De första dräkterna var väl
inte så historiskt korrekta men idag bemödar jag mej om att få en kopia till dej som speglar det skånska dräktskicket.
Jag syr helst för hand i material som så mycket som möjligt idag liknar de ursprungliga tygerna.
Det innebär tung vadmal i kjolar, västar och ytterplagg. Brokader och fint kläde i kvinnornas livstycken. Men jag bryr mej mer om utseende på tyget än om brokaden är hel- eller halvsiden, viskos eller till och med polyester.
Naturligtvis är det dyrare för dej om jag handsyr allt så efter överenskommelse så kan jag sy en del på maskin.
Symaskinen kom ca 1860 till Sverige och i början var det extra fint att ha synliga maskinsydda sömmar t.ex. dekorstickningar. Underarbetet syddes då fortfarande för hand av gesällerna. Linneplaggen syddes mestadels av hemmets kvinnor och syddes då helt för hand. Undantaget var de fina broderier som antagligen syddes av lokala duktiga brodöser.
Omsömnad av din egen dräkt görs i dialog med dej. Vad ska sys, hur mycket ska jag ändras och vad. Ett vanligt uppdrag är att plagget ”krymt” i garderoben. Hur kan vi göra det större?
Jag tvättar, stärker och sätter också om din vita klut.
Många folkdräkter omsätts idag i andra hand på Facebook, Tradera, auktionshusen, och sajten Folkdräktsmarknad. Gillet Skånska Dräkter och Folkdansringen Skåne-Blekinge genomför också en fysisk marknad en dag på våren. Håll utkik i grupperna om folkdräkter på Facebook.
Jag har i många år köpt och sålt en mindre del folkdräkter och du är välkommen att diskutera om något lämpligt hänger i min garderob. Jag hjälper då till att anpassa dräkten till din storlek och ger även råd på vägen. Som vanligt är det mycket lite dräkter till herrar och oftast är dessa i småstorlekar, ca 48-50.
Behöver du extra dräktdelar så kan jag kanske ha det också men linneplaggen brukar vara svårast då dessa nötts ut.
Hemma hos mej finns det en "butik" där du kan komma och se och känna på tyger. Jag bemödar mej ha ett gott urval av brokader till livstycken och olika linnekvalitéer till skjortor och särkar. Ytterplagg och kjolar sys i olika yllekvalitéer såsom tung vadmal, kläde mm. Än så länge har jag ingen webb-butik utan du får gärna tygprover mot porto, gäller dock inte brokaderna där jag har provbitar som du bara får låna så du kan se bottenfärgen.
Brokad
Handvävt tyg till herrvästar
Övriga ylletyger
Dekorband
Silver- och guldgaloner
Det finns dokumenterade originalplagg som kan användas som mönster vid kopiering till nysydda plagg. De ligger idag spritt på flera utgivare av mönstren men vi jobbar på en lösning.
Jag har ett 50-tal plagg som finns tillgängliga som mönster. Mönstren innehåller en dokumentation av originalplagget, en ritning i skala 1:1 för tillskurna plagg och en sömnadsbeskrivning. Idag säljer jag dessa som fysiska pappersmönster. Min ambition är att inom kort kunna sälja dessa som pdf-filer i A4 för utskrift hemma hos köparen.
Folkdansringen Skåne-Blekinge har ca 650 olika mönster och dessa säljs som fysiska pappersmönster av ideellt arbetande medlemmar. Mönstren har mycket varierande kvalité och sällan sömnadsbeskrivning. Länk till register här (excelfil) och mailkontakt.
I arvet efter Gunilla Anderssons drygt 30-åriga sömnadskarriär som skräddare av folkdräkter, finns det ca 350 mönster. Alla dessa mönster baseras på originalplagg. Mönstren innehåller en ritning i skala 1:1 för tillskurna plagg och en sömnadsbeskrivning. En del av dessa har jag fortfarande kopior kvar att sälja i andra fall får jag hänvisa till nuvarande ägare av kopieringsrätten. De säljs som fysiska mönster.
Lina Odell har ett fåtal mönster på sin hemsida https://www.krusa-linaodell.com/
Inga Jönsson har mönster från Kristianstads hemslöjdsförening över dräkter från Kristianstads län. Dessa mönster användes och såldes tidigare av Hemslöjden i Kristianstad. Kontakta inga.gunvor.jonsson@gmail.com
Gillis Jimheden har dokumenterat plagg från både privata ägare och museers samlingar. En del av dessa säljs av honom själv och några finns på Trelleborgsmuseum.
När det gäller Blekinge så har Blekinge museum lagt ut Hemslöjdens mönster till gratis nerladdning. https://blekingemuseum.se/blekinge-museum-online/blekingederakter/
Jag har inte kopior på alla dessa mönster men i de flesta fall kan jag rådge dej som kund hos mej, till inskaffande av lämpligt mönster.
Jag har sysslat med folkdräkter sedan jag var 18 år men tyvärr inte uppvuxen med egen lokaldräkttradition. Dock en sömnadskunnig mamma som sydde för husbehov. När jag blev student på högskolan i Lund gick jag med i dansföreningen Lunds Studenters folkdansförening och där kom jag snart med i dräktsektionen. Den har utvecklats sedan 1970-talet till att idag omfatta ca 180 st folkdräkter som hyrs ut till främst dansande studenter men även till externa personer som behöver en dräkt för enstaka tillfälle. Det har på så vis varit en lång skola i dräktsömnad och med överföring av kunskap både från historiekunniga medlemmar och från min mentor Gunilla Andersson i Eslöv som blev min vän. Under 1980-talet gick jag de kurser i Folkdräktsömnad som fanns på Kävesta Folkhögskola under ledning av Lisbeth Holmström. Idag finns motsvarade på Sätergläntan för nya dräktsömmerskor/skräddare.
Jag är delägare i firman Stål & Tråd Sverige AB. Min man är stålkonstruktör inom bygg och driver den verksamheten som konsult. Varumärket Skånska Folkdräkter ingår i firman och är ingen självständig firma.
Vi har drivit dessa verksamheter sedan vi blev pensionärer och det är ingen heltidssyssla varken för honom eller mej.
När du handlar med mej så kommer det stå Stål & Tråd Sverige AB på din faktura/kvitto.